Pip testar föräldrakärleken rätt mycket just nu:
"Visst är Mikro gulligast", "Visst är Mikro
gulligare än mig". Detta med huvudet på sned.
Nej, älskade, älskade Pip. Du är världens gulligaste
storkille. Mikro är den gulligaste lillebrodern. Och bäbisen i magen är det gulligaste lilla
fostret.
Mammahjärtat räcker till för alla. Men, ibland brister
mammahjärtat. Som när du skriker och gråter och slänger dig runt halsen – allt för
att vi ska se dig. Dig och dina behov.
Vi ser dig, älskade barn. Vi ser dig och vi älskar dig.
Underbara, älskade Pip.
Det finns inget som
gör mig så varm i hjärtat som när vi sitter tätt, tätt 18.50 och tittar på Jake
och hans pirater tillsammans. Den där sista, varma, mysiga stunden innan det är
dags för nattning och godnattsaga. Och omstoppningen som ingen gör så bra som
jag. Det vet jag, för det har du sagt.
Men, det är inte så lätt att förstå än. Du är så liten, min
älskade lille storkille. Men, du kommer alltid, ALLTID, att vara vår
gulligaste, äldsta son.
Underbara, älskade Pip.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar