Om jag går på fest så har jag bara mig själv att skylla om jag inte har roligt. Och hör sen! Men, jag kan behöva uppföra mig så att jag inte gör det så svårt för andra att ha roligt. Det kan till exempel bli väldigt jobbigt om jag väljer att springa runt och skrika under tiden som någon ska hålla tal (om det är en talfest) eller om jag väljer att klättra på bordet under middagen (om det inte är en klättrapåbordetfest).
Ganska simpelt att förstå kan en tycka.
Nåväl. Idag var jag på fest. På barnfest! Helt fantastiskt faktiskt. För ynka noll kronor så anordnas en barnfest i mitt barndoms samhälle varje jullov. Det är barnteater, ringdans och godispåse. Synnerligen välordnat. Festen börjar klockan 13 och inleds med barnteater,
I år tog jag med mig mina tre energiska pojkar och min lika energiska mor. Dotra fick stanna hemma med min far. Mina pojkar har spring i benen och mycket energi, men de har också en mor som tycker att det finns en tid och en plats för allting. Ja, en riktig surkärring till morsa har de.
Jag tycker nämligen inte att det är ok att leva rövare under en föreställning. Jag tycker inte att det passar sig att ungarna försöker klättra uppför scenen, att springa och leka ta fatt mitt framför scenen eller att allmänt leva om UNDER PÅGÅENDE FÖRESTÄLLNING! Och, jag tycker definitivt inte att det är ok att föräldrarna är frånvarande och inte tar ansvar för sina avkommor. Det är banne mig inte ongarnas fel i grunden. Jag djupandades så fint och höll mig lugn, men det var oerhört nära att jag hade ålat fram till scenmarodörerna och ryckt dem i örat, men det hade förmodligen inte uppskattats av alla. Dessutom var det en annan klok surkärring som hann före. Tack du främmande kvinna, jag uppskattade det sannerligen!
Det är människor som har ordnat det fint och bra och dessutom är det gratis. Ta lite ansvar, gott folk. Visa lite omdöme och visa framförallt respekt för de som står bakom kalaset!
Jaa... jag är en riktigt surkärringsmorsa jag.
På återseende. Typ 2017,
