Ljuvliga Maken är gympalärare och jag är svenskalärare.
Nää
Ljuvliga Maken är idrottslärare och jag är svensklärare.
Nää, fel igen.
Ljuvliga Maken arbetar som idrottslärare och jag arbetar som svensklärare.
Nu blev det rätt.
Små ord kan verkligen reta människor i allmänhet och mig i synnerhet. I vårt avlånga land är vi ofta vårt yrke. Det känns lite märkligt. Jag är ju så mycket mer. Men, jag säger ofta att jag är mitt yrke. Synnerligen märkligt. Ibland undrar jag om ordfascister som jag själv bryr oss så mycket för att höja vår egen status. Läraryrket har, som många vet, relativt låg status. Jag har fem års högskolestudier i ryggen, men lägre lön än vad vissa av mina elever har som ingångslön efter gymnasiet. (!) Det retar mig.
Att vi lärare är lata, gnälliga och har oerhört mycket ledighet retar många.
Att vi lärare arbetar 45 timmar per vecka vill lika många inte lyssna på.
Nu ska vi lärare söka lärarlegitimation. Det gillar jag. Det retar mig inte alls.Vi ska även kunna göra karriär inom yrket. Då krävs det att vi forskar till oss en lektorsexamen. Jag vet inte hur många som kommer att nappa på erbjudandet att göra karriär. Jag gillar tanken. Varför ska inte mina dryga 200 universitetspoäng kunna leda till något mer?
Vi får se om jag kommer att forska vidare. Just nu tänker jag inte göra det. Just nu tänker jag dricka kaffe och sedan pussa på Mikro. Det räcker så idag.
Många år i skolbänken är knappast värdefullare än många år i arbetslivet! Väx upp Linda!
SvaraRaderaDu anonyma människa. Många år i skolbänken är sjukt mycket värdefullare än att just och pass klara av gymnasiet för att sedan få en mycket hög ingångslön.
SvaraRaderaMånga år i arbetslivet har man inte vid 19 års ålder. Inte i min värld i alla fall. Vad lever du i för värld?